God arkitektur hjälper sjuka att bli friskare snabbare

Visst mår vi bra av god arkitektur. Och på samma sätt mår vi dåligt i miljöer som vi uppfattar som illa planerade och uppförda. De flesta människor trivs bäst i miljöer som har koppling till naturen. Det behöver inte nödvändigtvis innebära att vi trivs bäst i skogen eller ute på landet, men öppna ytor, ljus, frisk luft och närhet till vatten är kvaliteter vi uppskattar i arkitekturen. En vacker utsikt från fönstret kan vara det man upplever som det allra bästa med sitt boende.

Florence sätter standarden

Inom läkekonsten har man länge sett sambandet mellan hälsa och god arkitektur. För att sjuka ska bli friska snabbare är det viktigt att de befinner sig i en miljö där det är möjligt. Redan i mitten av 1800-talet fastslog sjuksköterskan Florence Nightingale det som skulle bli grundbulten i modern sjukdom; frisk luft och vatten, fungerande avlopp, god hygien och stora ljusinsläpp. Den stad som bygger sina sjukhus efter den devisen får en friskare och lyckligare befolkning.

Funkisen tog oss framåt

I Sverige har vi varit bra på att bygga bort ohälsa. I början av 1900-talet hade vi en av världens lägsta boendestandarder, men med funktionalismens intåg började vi bygga bostäder som gjorde oss friskare. Funkishusen står kvar än idag och är omåttligt populära. Funktionalismens ideal med relativt stora boendeytor och stora fönster återkommer även i modern arkitektur, där just stora fönster och ljusinsläpp har en framträdande roll.

Ekonomin får inte stå i vägen för god arkitektur

Forskning visar att på ett sjukhus där patienten befinner sig i en vacker miljö med utsikt och god inredning, blir friskare långt tidigare än patienter som befinner sig på slutna salar med dålig luft och hygien. Tyvärr har politik och ekonomi ibland satt käppar i hjulet för god arkitektur och det är inte alla sjukhus som byggts precis så bra som de kunde ha blivit. Ofta uppstår en konflikt mellan arkitektens visioner och stadens budget, och tyvärr går ofta ekonomicheferna segrande ur denna konflikt.

Gestaltad livsmiljö

Enligt ett nytt nationellt mål satt av regeringen ska man i framtiden satsa mer på att driva en politik för gestaltad livsmiljö. I detta mål slås bland annat fast att kortsiktigt ekonomiskt tänkande aldrig får stå i vägen för god arkitektur som kan främja människors hälsa och livsmiljö. Man vill att god arkitektur, form och design ska bidra till att skapa ett hållbart, jämställt och mindre segregerat samhälle. Det finns nog inte en arkitekt i Stockholm som inte skriver under på det målet. Du kan läsa mer här om hur arkitekter arbetar.

Satsa på det viktigaste

Framtidens sjukhus bör byggas utifrån vad vi vet, och egentligen alltid har vetat, om kopplingen mellan god arkitektur och god hälsa. Aldrig mer får vi låta budgeten styra vad som ska göras och inte. Och det viktigaste kanske inte är att satsa på modern teknik och skrytiga fasader, utan att tillse Florence Nightingales grundvillkor för modern sjukvård; frisk luft och vatten, fungerande avlopp, god hygien och stora fönster med utsikt över natur och med stora ljusinsläpp.

God hälsa